Sådan mor sådan dotter!

Igår var jag och A iväg å klättra med mamma I och hennes dotter L. Det var första gången för L och hon tyckte det skulle bli kul. Mamma I har provat förut och då kom hon upp men inte ner. : )

A fick börja och sen var det L´s tur. Jag säkra in henne och berätta hur man gör och varför. Hon börja klättra sakta och säkert och det gick jätte bra, ända upp. Sen märkte jag en viss förändring i hennes kroppsspråk och såg att hon låste sig. Hon satt fast! Hon våga inte släppa vägen eller klättra ner. Jaha, vad gör man?? Det stod en pappa bredvid oss och jag fråga om han kunde säkra A så hon kunde klättra upp till sin kompis och försöka visa hur hon kunde göra. A klättra upp men det hjälpte inte, hon vågade inte. Nähä, mamma I fick fråga en personal om de kunde hjälpa till. Då kom det en tjej som jobbar där och hon fick klättra upp och tog L i handen som hon sög tag i direkt. Så tryckte hon ut henne från väggen fortfarande hållandes i handen så att jag kunde börja fira ner henne. Gick ju bra! Alla nere på fast mark igen!

Precis samma sak hände mamma I, hon klättra på upp och sen när hon titta ner så våga hon inte längre och fastna. Sådan mor sådan dotter. : )

Det som var bra var att L prova klättra igen men då fick hon bara klättra en bit upp för att öva hur man tar sig ner igen. Med facit i hand borde vi gjort så från början! Aja, hon blev inte helt avskräckt och vill klättra igen så det var ju bra.

Nu har vi varit ute på långpromis med Zigge. Ganska skönt söndagsväder.